Alla tiders weekend. 6 tjejkompisar från grundskolan åkte till Berlin för att tillsammans fira att vi fyllt 50 år. Vi jagade igenom dessa dagar med sight seeing-bussar och kartor i högsta hugg, fotade och filmade helt ogenerat. Vi bodde på ett femstjärnigt hotell med världens största akvarium i foajén, fyllt med en miljon liter vatten och tropiska fiskar! Häftigt värre. Vädret var för årstiden toppen, sol o uppehåll ända till avresedagen.

Från västkusten, ahead Österlen tog vi ett gott stopp i Åhus för en underbar och groteskt stor glass på Glassbåten. Efter en nattlig visit på Yngsjö Gästgiveri och med inslag av bilinbrott, passerar vi Brösarps backar och österlen uppenbarar sig. Äntligen!

Veckan i Simris gick fort. Några stranddagar på underbara Sandhammaren, en dag i Ystad pga bilåtgärder vände snabbt till en dag med shopping och fotografering av gamla fina hus. det blev också ett otal stopp i antikaffärer och läckra inredningsbutiker. Och se där, ett &-tecken kom i min ägo! Ha-begäret stirrar en i vitögat när man gå in sådana här affärer. Shabby chic-things o andra coola saker. Tänk vad såld man kan bli. Kronovalls Slott besökte vi också denna sommar, de hade en visning av Iskällaren som vi gick med på. Vi slukade varsin Stieg Larsson-bok o försökte helt enkelt ha semester. Simrishamn, bara en km från oss är en ganska mysig sommarstad.  'Hemma' på gården huserade ett kattgäng varav 5 kattungar från två kullar. Sååå söta såklart. Och tonfisk fick de av oss såklart.

      




Vi fick ta med en kattunge hem,om vi ville. Phu, så kan man ju inte säga till en sådan som mig, f-n vad jag fick stålsätta mig. Hade jag gett vika, hade Frasse till vänster legat risigt till. Men den frihet dessa katter hade där på den österlenska slätten, kan inte jag erbjuda.

Efter att ha vinkat av Andreas i Göteborg styrde vi kosan mot Varberg. På väg dit tog vi en först en avstickare till Tjolöholms slott utanför Kungsbacka. Vilket slott!
Tjolöholm har en lång historia. Redan år 1231, när Halland var danskt, finns Tjolöholm nämnt. Då kallades det Thiulfö och ägdes av danske kungen Valdemar II.  James Fredrik Dickson köpte det i slutet av 1800 talet och utlyste omedelbart en arkitekttävling om ett nytt slott. Tävlingen vanns av arkitekt den 27årige Lars Israel Wahlman, som ritade ett vackert litet slott i två våningar, med 36 rum. Det är byggt i engelsk så kallad Tudorstil med anor från 1500-talet, med tjocka väggar i både röd och grå granit, burspråk, många smårutiga fönster, runda gulliga skorstenar. Kort efter att byggnadsarbetet påbörjats avled James och bygget fick slutföras av hans hustru Blanche. Slottsbygget var ett av de sista stora i Sverige och pågick 1898-1904. Graniten till fasaden är bruten i Skottland och i Småland.
Tyvärr missade vi den guidade turen inomhus med en timme. Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty i London är helt bevarad.

  

Varberg skulle vi till, som sagt var men vi bodde närmare bestämt på Getterön, alldels intill Varberg. Dit ska man bege sig om man mest vill ägna sig åt fågelskådning, vilket var en nyhet för oss. "Getterön har stor betydelse för flyttfåglar, som rastar här under vår och höst, men hyser också ovanligt många häckande fåglar. Reservatet räknas som en av Sveriges bästa fågellokaler". Så nu vet ni det!

I Varberg passade vi på att se makarna Billgrens utställning. Jag fastande för Ernst samling av konst som visade en fantasieggande sagovärd, i medeltida färger och med spännande djur. En glänsande, skimrande värld, men med en underton. Nu var det här sistnämnda inte mina ord, men bra sammanfattat av någon bloggare jag stött på i ämnet. Det är många nollor på prislapparna men jag hade degen skulle jag slå till! Det fanns inga bilder av de verk jag gillade mest på nätet men här är en typisk ur samlingen.


Dag 2 lämnar vi Varberg och kör till motsatt kust, hoppas på finare väder o att finna något boende för en natt  innan vi ska till Simris, där vi hyrt ett boende för en vecka.

Ja. ni tänker rätt, det var fantatiskt skönt så klart. Och lite annorlunda. Vi bodde på ett hotell dit inga taxibilar fick/ville åka till. Tolka det hur ni vill. Läget på anläggningen var kanon men vi ville se mer än de 27 hektar som hotellområdet var på-sagt och gjort vi hyrde en bil. Trafiken var hysterisk, inte en bil var buckelfri så längt ögat kunde nå. Undrar hur ofta de kollar sina bromsar? De användes flitigt kan jag säga. I dagarna tre åkte vi både väster och öster om Palermo och var också så en dag i Palermo. Hjälp-vilken alarmerande stad, småskitig med vansinnig trafik. men jag fann min favoritunderklädesaffär, så jag återhämtade mig. När vi for på en den ena vägen efter den andra upp och ner i detta bergiga och vackra landskap sågs ofta små bränder. Och med tanke på 30-35 graders värme per dag och torra marker så funderade man ju över om man skulle slå larm eller så. Bläddrade lite förstött i guideboken om Sicilien och kunde då läsa att:  "Bänder är tyvärr vanliga på Sicilien. Vissa är naturkatastrofer, några rena olyckshändelser men de flesta är mordbränder." ALLVARLIGT?!
Vi badade i havet, allt stod i full blom, till och med bergen grönskade och det vara vackert stjärnklart varje kväll. Många lisor för själen denna vecka. Ciao, ciao.